måndag 16 januari 2012

You Are The Air That I Breath - Chapter 22

-Okej då..mumlade jag och öppnade långsamt asken, där i låg det vackraste halsbandet av guld jag någonsin sett, det var ett guldigt hjärta och i hjärtat var det inristat "Love your laugh, love your style, love your heart, your soul, your smile. Love your voice, love your touch. I love you"
Det var så fint så jag blev alldeles tårögd.
-Niall, jag älskar den! Tack så mycket! Sa jag och slängde mig runt hans hals.
-Oavsett vart du än är så bär du alltid med dig mitt hjärta. När han sa det kände jag en liten tår av glädje rinna ner för min kind.
-Niall, jag älskar dig! sa jag och kysste honom
.

___________________________________________________________________________________________________





Harrys Perspektiv


Igår hade vi träffat Nellie och Johannas familjer och vi hade haft det jätte trevligt. Jag pratade mycket med Johannas mamma och jag trivdes i hennes sällskap. Vi pratade om allt möjligt och när middagen var slut åkte jag, Johanna och alla killarna hem till Johannas hus för att sova över. Niall och Nellie hade åkt hem till Nellie och de hade inte hört av sig på hela kvällen så vi antog att de hade mysigt tillsammans.
Nu var klockan runt åtta på kvällen och vi var på Hovet i Stockholm för att repetera inför dagens konsert.
Vi hörde hur det började fyllas på med folk inne i arenan och backstage var det ett väldigt liv, alla kameramän och de som tar hand om alla lamporna och att elektroniken funkar sprang omkring som galningar och försökte få ordning på allt i tid till konseten.
Jag kollade bort mot Johanna och gick mot henne, hon såg nervös ut.
- Det kommer att gå bra älskling. Sa jag
- Harry, det är första konserten sen förra gången jag svimmade... Sa hon och kollade på mig nästan vädjande som att jag skulle tillåta henne slippa göra det.
- Jag vet hur du känner dig. Tro det eller ej, nu känns allt hemskt och det känns som att du kommer att dö när du ställer dig upp, men jag lovar dig att när du kliver upp på den där scenen och tar din första tonen och möter publikens alla blickar- dom är inte här för att granska dig på ett negativt sett, dom är här för DIN skull. Och när du går ut där... Sa jag och perade mot trappan till scenen.
- Så kommer allting att släppa. Jag lovar, en gång var det här också min första så jag vet.
Johanna kramade om mig och jag förstod att hon tagit åt sig det jag sa.
Jag vände mig om och kollade bort mot Nellie som stod och dansade lite för sig själv och sjöng med till någon låt hon lyssnade på i sin iPod.
- Hahaha! Glöm inte att du ska upp med henne på scenen också, du kanske borde gå bort till henne och köra några moves så du slappnar av lite.
- Haha ja jag kanske borde ta efter lite.
Sa hon och gick bort till Nellie som räckte över ena hörluren till Johanna och de började tillsammans dansa loss.


Johannas Perspektiv


Konserten vi hade igår hade gått jätte bra, vi fick stående ovationer och Nellie körde sitt gittarsolo som hon övat på jätte länge. Idag morse landade vi Frankrike - Paris och alla var helt exalterade över att vara i staden. Hela förmiddagen gick såklart jag och Nellie och shoppade. Jag tror jag aldrig har handlat så här mycket kläder på en och samma shoppingrunda. Nellie såg helt lyrisk ut och varje gång jag kollade till på henne log hon det största hon kunde och hennes ögon var stora som tefat över hur vackert det var här men framför allt över hur mycket snygga kläder det fanns! Ibland kollade vi bara på varandra och gapade men kom på oss själva att det nog såg rätt konstigt ut och började gapskratta istället.
Vi mötte killarna på en glassbar och satt där och fikde ett tag. De två N:en satt och matade varandra med glass och var nog dem som lät högst på hela cafeét, iallafall när de spillde och drällde ner hela bordet.
Jag satt i Harrys knä och han strök mig långsamt över min rygg.
- Jag gillar verkligen morötter... Sa Louis plöttsligt och petade fundersamt i sin glass.
- Joo, vi vet, hehe. Sa Liam
- Men alltså undra vaför? Men asså tycker inte ni att det är sååå himla gott att man nästan dör liksom?! Sa Louis och reste sig upp och slog ut med armarna.
- Gode gud! Snälla gör så att det regnar morötter!!! Skrek Louis och plötsligt stod han uppe på bordet.
- Njaa, jag vet inte riktigt... Sa Niall med munnen så full av glass att man knappt hörde vad han sa
- Det borde nog göra rätt ont att få en morot i huvet tror jag...
Alla brast ut i skratt och Nellie skrattade så mycket att hon la sig ner i Nialls knä och satte upp fötterna i stolen brevid. Niall skrattade och börjde sig ner för att kysssa henne.
Harry stök mig över armen och jag vände huvudet mot honom och vi möttes i en kyss.


Nellies Perspektiv


På dagen hade vi fortsatt att gå omkring i Paris och jag kunde aldrig sluta tänka på hur vackert det var här. Att åka till Paris hade ju alltid varit min dröm och nu vara här tillsammans med min bästa vän, One Direction och Niall gjorde hela upplevelsen ännu mer magisk.
Eftersom både jag och Niall och Harry och Johanna ville ha ensamtid tillsammans med varandra så vi hade bestämt att vi skulle dela upp oss lite. Harry och Johanna hade gått iväg till någon restaurang, Zayn, Liam och Louis hade också gått och ätit och jag och Niall hade gått iväg längst vattnet och letat efter ett bra ställe att äta på. Hela floden längst stadens kant var upplyst av tusen små lyktor som var fastbundna i träden runt om. Ljuset från staden lös upp vattnet och vi kunde se svanarna i vattenbrynet.
Det var som en stor spegel. Vi ställde oss och tittade ut över vattnet och i vår avbild, Niall sträckte sig efter min hand och tog tag i den. Han tog upp sin mobil ur fickan och höjde den för att ta ett kort utöver vattnet där man såg vår spegelbild. Han lutade sig mot mig och kysste mig samtidigt som jag hörde att han tog en bild. Han öppnade twitter och la in bilden och över den skrev han;
- Vad folk en tycker kommer vi alltid att ha varandra. Jag älskar dig Nellie.
Och så tröck han på tweet.
Jag kände att jag fick tårar i ögonen och långsamt rann en av dem nedför min kind. Niall höjde långsamt handen och torkade ömt bort den. Hans blåa ögon var som djupa hav men dem var ändå trygga att simma i, iallafall för mig, för om något skulle hända skulle han rädd mig. Han fanns alltid där. 
Han log och kollade mig djupt i ögonen. Han höll mig runt midjan och tryckte mig tätt intill sig, jag kände hans svala andhämtning mot mitt ansikte när jag kollade upp mot honom. Han kysste mig länge och tillslut la vi oss ner i gräset under de lyktbetäckta träden längst floden...




Posted by: Nellie
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Så vad tycker ni om det här kapitlet då??
Hoppas att ni gillar det! :D
KOMMENTERA MUCHOOO TAACK
xxxxx

4 kommentarer:

Vas Happenin?