You Are The Air That I Breath - Chapter 11

Jag kunde nu inte heller stå rakt och la mig ner en bit bort från Nellie och precis som henne låg jag böjd som en banan avv att garv.

Jag hörde hur killarna sprang fram och tjöt av skratt och undrade vad fan vi höll på med och någon frågade något mer men just nu var jag för trött för att kunna tänka på engelska.

__________________________________________________________

Nellies Perspektiv

När jag vaknade nästa morgon gick jag in i badrummet och tog en lång varm dusch, jag stod i duschen och funderade över allt som hade hänt. Johanna hade blivit signad och jag är hennes gitarrist, våra ända vänner utanför sverige är killarna i One Direction som vi även skulle spendera ca 7 månader med ute på turné. Det bästa med att vara vänner med killarna är att vi faktiskt kan vara oss själva med dom, vi är inte ett dugg blyga och det beror nog på att vi är ganska lika killarna, inte på utseendet men personligheterna är väldigt lika.

*Knack Knack Knack*

-Nellie är du klar snart? Jag behöver också duscha!! ropade Johanna smatidigt som hon knackade på dörren.

-Ja visst, jag är klar nu! svarade jag och tog en handduk som jag virade runt mig, jag klev ut ur badrummet och gick genast fram till resväskan och började rota genom den.

Efter att ha letat efter kläder i något som kändes i evigheter så hittade jag äntligen en lämplig outfit som fick bestå av ett par ljusa slitna jeans, mörkblått linne och en kofta.

När jag hade klätt på mig sminkade jag mig lite lätt och borstade igenom håret.

-Värsta vad länge du sov! sa Zayn som satt vid köksbordet, jag satte mig mittemot honom och svarade

-Hur mycket är klockan? jag visste inte att ni fortfarande var kvar

-Klockan är halv ett, vi ska var vid arenan klockan två så vi måste åka snart, svarade Zayn och log, jag besvarade hans leende och började sedan gör iordning en smörgås till mig.

Nu var det bara några timmar kvar tills konserten skulle börja och jag började verkligen bli nervös nu, tänk om jag glömmer bort hur man håller i gitarren? tänk om jag gör fel accord? tänk om jag förstör allting? tankarna snurrade runt i mitt huvud och jag blev alltmer nervös. Jag kände hur panik attacken snart skulle komma men plötsligt känner jag en hand på min axel och jag vänder mig om, där står Niall med ett lugnande leende.

-Allt kommer gå super bra! sa han och kramade om mig

-det känns som att jag kommer förstöra allting..suckade jag

-Vet du, Johanna känner exakt likadant men jag lovar er båda at allt kommer gå helt utmärkt! flinade han

-Okej tjejer, redo? två minuter kvar! ropade en man med hörlurar på huvudet, jag tror han var någon sorts kontroll gubbe eller något.

Jag kollade på Johanna och hon log ett nervöst leende mot mig.

-Kom ihåg vad jag sa, allting kommer gå bra och kom ihåg att andas! sa Niall och kramade om mig, jag nickade bara till svars just nu var jag helt stum av nervositet som tur va så är det ju inte jag som ska sjunga tänkte jag för mig själv.

Johannas Perspektiv

Nu var det ändast någon minut kvar tills vi skulle upp scen och för första gången någonsin skulle jag sjunga inför så här många människor. Harry stod och kramade om mig bakifrån medans jag pratade med Nellie och vi försökte övertyga varandra om att det faktiskt skulle gå bra.

-Tio sekunder! Skrek samma kontroll man som förra gången, shit vad nervös jag var!!

Harry kramade om mig och önskade mig lycka till sedan pussade han mig på pannan och det var dags för mig och Nellie att gå upp på scen.

Vi gick ut på scenen och möttes av tusentals skrikande tjejer, jag log lite för mig själv och plötsligt hade all nervositet bara släppt, det var verkligen här, på scen som jag hörde hemma.

Nellie började spela på på introt till "Beautiful Perfect" och jag började sjunga.

Ca tre minuter senare var vi bakom scenen igen och killarna sprang fort fram till oss och kramade om oss.

-Shiiiit vad grymma ni var!!! Skrek Liam

-Åh tack! det var sjukt kul sa jag glatt och började hoppa omkring som en galning.

-Vi måste upp på scen nu, sa Harry och pussade mig på pannan.

Killarna gick ut på scen och tjejernas skrik blev ännu högre, shit hur orkar dom skrika sådär? hur kan dom ens höra något av låtarna när de skriker så där?

-Johanna? det var Nellie som nu stod framför mig och såg bekymrad ut

-Ja?

-Jag tycker vi ska ut och fira vår första konsert men vi kommer inte in någon stans..suckade hon lite dystert

-hmm..jo men det är klart, det löser sig vi behöver inte ens dricka nånting. sa jag och log

Under hela konserten kunde jag inte slita blicken ifrån Harry och varje gång han kollade mot mig kunde jag inte hjälpa att få fjärilar i magen, han var så oerhört snygg och wow, hans underbara leende fick mig verkligen på fall. Åh jag gillar verkligen honom, men jag är inte säker på hur han känner för mig...Jag väcktes ur mina tankar av att någon kramade om mig hårt.

-Vad tyckte du? undrade Harry som kramade om mig

-Ni var sjukt bra svarade jag glatt fast jag egentligen inte hade lyssnat särskillt mycket under konserten, jag hade mest stått och kollat på Harry.

Vi började diskutera om hur vi skulle göra, om vi skulle ut på stan och se vart vi hamnar eller om vi skulle till hotellet och bara mysa. Efter en del om och men bestämmde vi oss för att åka in mot stan och se om det fans något roligt ställa att fira på.

Jag och Nellie stod vid baren i väntan på varsin coca cola som vi beställt, varken jag, Nellie, Harry eller Niall drack nånting men de andra killarna gjorde det och nu började man verkligen märka hur påverkade de blev av alkoholen för Zayn stod mitt på dansgolvet och försökte break dansa, Liam stod på ett bord och sjöng på Katy Perrys låt "Firework" fast det inte alls var den låten som spelades och Louis stod bredvid Zayn och joddlade (vet inte hur det stavas men ni förstod väll?)

Bartendern gav oss våra drickor och vi gick mot bordet där Harry och Niall satt och väntade.

-Vill du dansa? frågade Harry samtidigt som han reste sig upp och jag nickade. Vi gick ut mot dansgolvet och började dansa riktigt mycket men plötsligt började jag känna mig yr och illa mående. Jag märkte hur synen blev sämre och sämre och tillslut kunde jag varken se eller höra någonting, jag kände en hård smäll och allt blev svart.

_____________________________________________________

Kommentera!!! Vad tror ni händer? varför svimmade Johanna? Förlåt för ganska kort del men det är bättre än ingenting och som ni kanske märkte nu på slutet så kommer det komma draaama:D Jag orkar faktidkt inte skriva ett till inlägg idag, har en hel del drama som jag måste ta itu med...jag och en kille bråkar typ och det känns inte riktgt bra :/ aja jag har iallafall fått tag i en gästbloggare och det är ingen mindre än Linnéa, en av mina allra bästa vänner :D

Posted by: Johanna xx