You Are The Air That I Breath - Chapter 8

-Det går inte, suckade Johanna

-Okej kom ner då sa jag och hon började ta sig ner från mina axlar men plötsligt tappar jag balansen, Johanna skriker till och vi ramalr över de andra killarna så vi låg i en ända stor hög på golvet och vi alla brast ut i världens as garv. 

___________________________________________________________________________________________________ 

Nialls Perspektiv

Vi låg där i högen ett tag och bara garvade. Efter ett tag kom jag på att det måste sett helt sjukt ut, om någon kom in nu skulle dom nog ta den här högen på helt fel sett tänkte jag och började resa mig upp. Nellie som hade hamnat precis under mig låg som i chock kvar och jag log när jag såg hennes leende och hennes röda kinder hon fått av att ha skratta så mycket.

Jag sträckte ut min han för att hjälpa henne upp.

Hon tittade på mig med sina gröna ögon och jag böjde mig långsamt ner. Vi var en centimeter från varandras ansikten och jag såg hur hon slöt sina ögon. "krrrb" 

Jag kände hur Nellie ryckte till och alla andra började skratta. En en gång hade min hungriga mage satt stopp för något.

Jag kunde inte låta bli att skratta med dem.

- Haha men Niall då, är du så hungrig vi åt ju precis innan vi kom hit. Sa Liam.

- jag kan inte rå för det... JAG ÄLSKAR MAT!!! skrek jag rakt ut och alla skrattade igen. Jag kramade om Nellie igen och ledde henne bort till bowlingbanorna.

- Redo för revangs? sa hon och blinkade med ena ögat

- Det kan du ge dig på. Sa jag och kysste hennes kind.

Johannas Perspektiv

Jag såg att de två N:en gick iväg bor banorna och jag förstod att de ville vara ifred. Jag känner Nellie så bra att jag ser när hon verkligen gillar en kille.

- så, ska vi gå och se om det finns nån täckning någon annan stans? sa Harry

- haha aa, något som inte är så högt kanske! svarade jag.

Vi gick bort mot de stora fönstrerna på ena sidan av bowlinghallen. Och jag kände en ilning av glädje när Harry tog min hand.

- Ska vi kolla om det går att skicka ett meddelande om vi står här då? Frågade han

- Mm... mumlade jag. Jag stod med mobilen i ena handen och Harrys hand i den andra. Jag försökte koncentrerat skriva ett sms med ena handen (ville ju inte släppa taget om hans varma, lena hand.

Han såg mitt försök till att vara smidig och skrattade till lite men släppte försiktigt min hand.

När jag skrivit ett "hjälp oss att komma ut" meddelande tryckte jag på skicka, men nej ingen mottagning.

- Tyvärr. Sa jag och kollad på honom.

- Och men det finns ju fler ställen, vi ger inte upp! Sa han och log stort.

Vi fortsatte gå runt i den enorma bowlinghall killarna hyrt till oss. Vi gick förbi banorna men där hade alla fullt upp med något som först liknade en turnering mellan killarna och Nellie, fast Nellie var i full gång med att skrika rakt ut av asgarv när Zayn lyft upp henne på axlarna och de sprang runt som galningar över banorna medans Niall, Louis och Liam stod dubbelvikta av garv. Jag och Harry började skratta men ville inte störa så vi gick vidare.

Vi gick in genom en dörr vi hittade i en korridor där personale hade sina omklädningsrum. Längst bort i korridoren fanns en stor blå dörr. Kanske en utgång, vi kollade på varandra och gick snabbare emot den. Vi öppnade den och tände lampan.

- Ett kök..? Sa Harry lite besviket. Sedan lyste han upp.

- Ett kök...!...NIALL VI HAR HITTAT ETT KÖÖÖK!! Han skrek så högt han kunde för de hade nu satt på musiken där ute så basen hördes ända ut hit (antar att de hittat sterion till de enorma högtalarna) men vi kände hur väggarna slutade vibrera och det lät som ett helt fotbollslag när killarna kom springandes men Nellie och Niall i täten.

- Skojjar ni?! Sa Niall, han såg helt upprymd ut.

- Yes, jag är vrålhungrig! Sa Nellie. Niall tittade på henne och log, tog hennes hand och så gick dem mot kylskåpet.

Nellies Perspektiv

Nialls hand i min värmdes och jag kände mig lyckligare än på väldigt länge. Kylskåpet var proppfullt av godsaker som egentligen skulle ut i hallen och säljas till kunder, men nu är ju vi faktiskt det och vi betalar ju för det så det fick mig att känna mig bättre till mods. Jag såg att Louis och Zayn hade hittat ett skafferi fullt med chips och choklad, Liam stod vi en gigantisk popcorn maskin och tittade facinerat på den och Johanna och Harry satt på en köksbänk med varsin sockervadd och mumsade på.

Niall och jag valde varsin läsk och tog ut en tallrik med pannkakor och stötte den lite i mikron. Vi tog en bänk vi också och hoppade upp och satte oss.

- Hoppas det kommer någon snart, så vi hinner till mötet imorgon... Sa jag och tittade in hans djupa, isblå ögon.

Han la ner pannkakan han höll i och torkade sig på en röd servett, sedan höjde han sitt huvud och kollade in i mina ögon igen. Han höjde försiktigt sin han och la den möt min nu rodnande kind. Han log mot mig, jag kan inte förstå att han inte gillar sitt eget leende det är ju så oerhört fint.

- Nellie. Han uttalade mitt namn som om han vore stolt över något och smekte min kind.

- Du är så vacker... 

- Det är du som är vacker... Mumlade jag och kände hur jag rodnade, typiskt mig att bli så generad.

Han skrockade lite och hoppade närmare så att han kunde lägga sin arm runt min midja. 

- Fryser du? Undrade han

- Ja, lite. Erkände jag 

Han la sin lila tjocktröja över mig som han tagit av sig titigare oc hhöll om mig.

Jag tror att jag måste somnat där i Nialls vaggande famn för när jag vaknade sov alla runt om mig i köket och jag hade inget minne över att jag sagt godnatt. Jag kollade yrvaket på klockan, 07.30... Usch vad tidigt på en måndag hann jag precis tänka innan jag skrek rakt ut.

- UPP NUU!! MÖTE MED PELLE OCH ER MANEGER OM EN HALVTIMMAAAA!!!

Alla slängde sig upp med ett ryck och undrade vad jag gormade om. Jag sa det snabbt en gång till men alla hade redan sprungit ut till bowlinghallen, antar att det bara var en reflex att fråga. Jag sprang efter dem ut och såg snabbt att det var fullt av städpersonal i hallen och inget gäng så jag andtog att de redan hade sprungit ut.

Vi sprang nerför de två trapporna för att komma till entrén och sedan ut på gatan. Louis hade tydligen fått syn på något för han kutade bort några meter och fram till ett litet stånd som hyrde ut cyklar, vi hörde hur han pratade på och joggade dit.

- Tack. Sa han och gav snabbt en autograf till den unga tjejen som jobbade där.

- Vi kommer med dem ikväll.

Liam tog en egen cykel cykel, Zayn tog occkså en egen fast med ett släp på ( som egentligen är till för barn 3-6 ) men Louis satte sig självklart i släpet. Harry och Johanna tog en tandem cykel och detsamma gjorde jag och Niall. 

Det var svårt att cykla, delvis för att jag aldrig åk tandem förut och delvis för att jag tjöt och grinade av garv över att Zayn knappt kom framåt på cykeln tack vare Louis som var liite för stor för att åka på släp.

Postad av Nellie xx

___________________________________________________________________________________________________

Kommentera!! Vad tror ni händer? Hinner de till mötet?  Vad vill ni ska hända?