You Are The Air That I Breath - Chapter 10

-Shiit, det där var helt sjukt mumlade Johanna när vi lyckats ta oss in i bilen och jag nickade instämmande, vi satt där och pratade ganska länge medans killarna skrev autografer men efter kanske tjugo minuter kom dom också in i bilen och vi började åka.

-es riecht Wurst hier..sa jag när vi kom fram till arenan där genrepet skulle var och alla kollade konstigt på mig

-det betyder "det luktar korv här" sa jag och alla började skratta åt min ganska onödiga kommentar.

___________________________________________________________________________________________________

Harrys Perspektiv

Arenan var enorm, en av de största jag varit på tror jag. Jag sneglade på Johanna och såg hur nervös hon börjat bli, det var ju trots allt hennes och Nellies första framträdande någonsin på en arena.

Jag tog tag i Johannas hand och hon log taffat mot mig, jag tröck hennes hand hårdare som för att säga "jag finns här för dig" och jag kände att hon tryckte lätt tillbaka. 

Vi tränade ett bra tag och gick igenom hur hela konserten skulle gå till och och i vilken ordning allt skulle vara. Det tog lite längre tid en beräknat men med tanke på hur mycket vi fått ta paus för att Niall hade fått syn på restaurangen som fanns i entrén så var det inte så konstigt att det var väldigt mörkt ute när vi kom ut. 

- Kan vi inte ha en sleepover hos oss? Jag kollade bak i bilen, det var Nellie som sagt det, hon kollade rakt på Niall med ett litet flin lekandes på läpparna.

- Absolutely..! Svarade Niall och gav Nellie en lång kyss samtidigt som hon fnittrade försjust (hur gick det ens att göra det när man skrattar?)

- *HOST*... Det var Zayn som inte riktigt såg ut att trivas där han satt mittemellan Nellie och Niall. Nellie skrattade till och slog till honom lite på armen och Zayn svarade genom att skratta och lipa åt henne.

- Ska vi köpa pizza på vägen eller? Frågade Niall

- Hahah men vafan Niall det enda du gjorde under genrepet var ju att äta! Hur kan du vara hungrig?! sa Liam

- Men lilla Liam, är man inte Niall Horan eller? sa han och blinkade med ena ögat mot Nellie som log stort.

Chaffören svängde in på en pizzeria nära hotellet och alla hoppade ur bilden för att beställa.

Tillsammans blev det 8 pizzor (Niall sa att han sover gott om han äter två stycken) och vi betalade och åkte sedan tillbaka till vårt hotell. Alla bodde ju på samma hotell så vi gick först till vårat rum för att ta på oss våra Onepiecer och gick sedan in till tjejernas enorma svit som var som en normalstor 4:a i lägenheter.

Johannas Perspektiv

Jag såg att Nellie stoppade in en film i dvdn så jag gick och hämtade bestick för att skära upp pizzorna med och la fram allt som kunde behövas på soffbordet. Jag hämtade massa kuddar från några av sovrummen och gick sedan och tog på mig min lila OnePiece, Nellie hade tydligen redan varit snabb och satt i soffan med killarna i sin grå OnePiece och när jag gick närmare såg jag att hon halvlåg i Nialls knä. Harry sträckte fram händerna så jag satte mig i hans varma famn och lät han krama om mig. Louis tryckte på play och jag hörde bakgrundsmusiken till Scream 4 och blundade sedan snabbt för att inte behöva se när tjejen i filmen blev mördad.

Under hela filmen låg jag brevid Harry med huvudet under hans arm och hans varma hand som regelbundet strök sin hand mot min kind och då och då strök bort ett hårstrå som råkat glida ner över mitt ansikte. Efter ett tag hörde jag hur hans andhämtning blev tyngre och tyngre. Jag kollade på honom och han hann precis säga

- Johanna, jag... Innan han slöt ögonen och somnade.

Jag kollade på Nellie som satt sig upp, hon slog ut med armarna

- Hopplöst!! Sa hon

- Samma här.. Sa jag. Men är du trött? Jag är jätte pigg! Frågade jag.

- Haha nej jag har tråkigt kan vi inte göra nåt?

- Kom... Sa jag och nickade.

Vi gick mot badrummet och jag såg på Nellie att hon var på lite bushumör, hon är lite hoppis då och väldigt glad och brukar kolla sig runt hela tiden för att hitta något kul att göra.

- Haha vi kan klä ut oss till nåt? Sa jag.

Nellie sträckte sig mot en toarulle och höll den mittemmelan oss

- Mumie!? Nästan skrek hon och båda började as garva medans vi rullade in varandra i typ 20 toarullar var.

När vi kände att vi nog var klara gick vi ut i lägenheten och gick omkring lite, Nellie hittade ett par julkransar i plast i nåt skåp som hon placerade på våra huvuden.

- Jag känner mig som en grekisk gud... Sa Nellie och tittade lite fundersamt på mig.

- Johanna!!! (Hon brukar skriva mitt namn när hon kommit på något hon tycker är väldigt viktigt)

- Vaad? Svarade jag

- Vet du hur sugen jag är på... Nutella...? Hon sken upp och jag såg att hon kommit på något.

- Jag tror jag såg det i ett skåp i köket..! Hon tittade fundersamt på mig.

- Tror du vi vågar gå igenom vardagsrummet och köket så att vi inte väcker killarna då? Frågade jag även fast jag visste vad hon skulle svara.

- Ja klart vi gör!

Haha det visste jag väll att det svaret skulle komma. Vi började smyga genom lägenheten så tyst vi kunde när vi kom in i vardagsrummet. Ett steg i taget, sakta, sakta, sakta.

Jag flämtade till och kollade förskräkt mot soffan, åh tur det var bara Louis som rörde sig lite i soffan och Zayn som börjat snarka lite.

Vi fortsatte gå och kom tillslut fram till köket och jag öppnade skåpet där jag visste att nutellan fanns. Nellie tog försiktigt fram två stora skedar ur en låda och viskade:

- Ska vi gå tillbaka till vårt rum så de inte hör oss, det vore ju rätt pinsamt om de vaknade nu och såg att vi satt och svulla nutella mitt in natten..? 

- Nej precis. Sa jag och började gå tillbaka genom vardagsrummet som var i samma rum som köket (det var liksom ett stort rum med både kök och vardagsrum). Jag gick lite snabbare än Nellie som långsamt, koncentrerat och med lite utsträckt tunga tog en fot framför den andra medan hon försökte få upp nutellaburken.

- Men vafan då, ska det var så himlans svårt att få upp den här jäv... 

Jag kollade mot soffan där alla killarna låg som nu började röra på sig. Jag kollade snabbt och oroligt på Nellie som fortfarande inte märkt att killarna snart vaknat och var på väg att sätta sig upp.

- Nellie..! Väste jag

- Nellie! 

Hon kollade undrande upp och såg att jag nickade mot soffan och jag såg paniken spridas i hennes ögon och ut över hela hennes kroppsspråg.

- Kom, spring! Väste jag lagom högt för att hon skulle höra men tillräckligt tyst för att de yrvakna medlemmarna i 1D inte skulle uppfatta det jag skrek åt min bästa vän.

Jag hann se att hon började skena iväg åt mitt håll men hon skulle aldrig hinna innan någon av killarna skulle resa sig upp. hon var bara halvvägs genom rummet men hennes försök var ändå gulligt på något sätt. Hon kutade så fort hon kunde och vinklade huvet åt höger för att se om någon hunnit se henne.

Jag såg hennes fötter långsamt tappa fästet och strumporna halkade och Nellie for baklänges...

Hon kastade ifrån sig nutella burken i luften samtidigt som hon drämde i golvet med en sån smäll att killarna vände sig om och skrek.

Och där , mitt på vardagsrumsgolvet låg Nellie på rygg som en sköldpadda med sprattladnde armar, och ben och i en pöl av utsmetad nutella och såg ut som en grekisk gud med toalettpapper runt hela kroppen och en julkrans runt huvudet. Och hon AS GARVADE. Minst sagt asgarvade hon såg inte ut att en kunna andas mellan skrattattackerna och låg nu böjd som en banan på mitten av golvet.

Jag kunde nu inte heller stå rakt och la mig ner en bit bort från Nellie och precis som henne låg jag böjd som en banan avv att garv.

Jag hörde hur killarna sprang fram och tjöt av skratt och undrade vad fan vi höll på med och någon frågade något mer men just nu var jag för trött för att kunna tänka på engelska.

xx Nellie

___________________________________________________________________________________________________

KOMMENTERA!! Vad tror ni kommer hända? Över lever de Nutella Dramat??